Knuffa mig över kanten så allt blir svart.
Låt det bli vitt, vitt på svart.
Vuxenlivet är nog inget för mig.
Känner för att sälja min barndom så jag överlever. Good bye nostalgi,
fast sen kommer ju alla mysiga och ljusa stunderna runt hörnet.
Min värld är full av inristade alfabet. När jag rör fingrarna längs dem finns där inga ord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar