Lördag till söndag natt. A bit of bullshit time, yeah! Carl & gänget har somnat, så klart sitter jag uppe ensam. Ensam är aldrig roligast. Jag har ett missbruk av kaffe, även om jag egentligen borde att gått och lagt mig för länge sedan. Fjärde koppen kaffe och det rullar på här. Tre gånger har jag upptäckt mig själv med att stirra upp i taket på exakt ingenting.
Att det är alla hjärtans dag sätter mig på en jävla press. Och min uppsats då? Nä. Den är inte klar. Försöker. Försöker igen. Fast jag orkar inte vara så aktiv och duktig med uppsatsen som jag egentligen borde vara. Nu fyller jag koppen med mer kaffe. Aj, min mage gör ont, lite väl mycket ont. Tror inte att det är kaffets fel, jag dricker rätt så mycket kaffe liksom... Jag tror snarare att det har med ensamheten, den brukar spöka under alla hjärtans dag. Varje år. Borde skicka iväg ett sms till morsan, men mina händer lyder mig inte. De lägger mobilen så långt bort ifrån mig som möjligt. Kanske bäst så...
Nu har jag seriöst lyssnat på The National Anthem elva gånger efter varandra, jag får verlkigen inte nog. Jag vill låsa in mig och lyssna säkert dubbelt så många gånger till! Dessutom, de som sätter priserna på alla festivaler kan ju ta och skjuta sig själva eller lägga sig på ett spår, dö plågsamt och sakta. (Helt random jag vet.)
Min hals svider lite, känns lite som den tiden då mina lungor skrek efter nedsmutsning. Min hjärna sa då strängt nej, fingrarna ropade hipp hurra ja fö fan! Tacka min hjärna för att den tog beslutet till att sluta upp med rökningen.
Fast den värsta drogen är minst 10 km bort. Bland hus, lägenheter och villor. Kanske halvligger och sover i ett rum med högt i tak, buffar upp kudden, drar ner täcket och bara är, snarkar också!
Sure, cigaretterna va nog mitt amfetamin, men ni är garanterat mitt LSD: ni låter mig alltid höra de vackraste orden, känna de bästa dofterna och ge mig den trygghet jag behöver. Kanske skymta i ögonvrån, fatta varför jag mår bra.
Ni, mina VÄNNER, är min största käraste drog.
- Fy faaan vad jag älskar att knarka ner mig!
Because love is not quite
complicated enough as it is.
1 kommentar:
<33
Skicka en kommentar